FN-förbundets kongress

Bilden: röstning pågår.

Jag är precis hemkommen från Nyköping, där jag har deltagit i Svenska FN-förbundets kongress. Jag vill börja med att säga att jag är glad och hedrad av att ha blivit invald i förbundets styrelse för de kommande tre åren, som ordinarie ledamot. Det är ett arbete jag ser fram emot med glädje och spänning.

Kongressen var givande, och vi hade synnerligen intressanta gäster. Professor Hans Rosling från Karolinska Institutet föreläste om utvecklingen i världen, utifrån sitt utmärkta program Gapminder (www.gapminder.org). Rosling är också utsedd till årets FN-vän av förbundet. Vi hade också besök av vice biståndsminister Carin Jämtin, som höll en intressant tal om sina perspektiv på FN och utvecklingen i världen.

Kongressen fattade flera viktiga beslut, och jag publicerar här det gemensamma uttalande kongressdelegaterna ställt sig bakom. Personligen är jag extra glad åt uttalandet om Västsaharas situation, som jag själv engagerat mig i.


Uppmärksamma de bortglömda konflikterna!
Uttalande vid FN-förbundets kongress i Nyköping den 16-18 juni 2006

Vi, delegater vid FN-förbundets kongress i Nyköping den 16-18 juni 2006, uppmanar Sveriges regering och utrikesminister Jan Eliasson att sätta ljuset på de bortglömda konflikter som pågår i skuggan av medierapporteringen från till exempel Irak och Palestina.

De konflikter som ignoreras av omvärlden är en daglig realitet för de drabbade folken. Det största massmordet sedan andra världskriget har fått ske i tysthet. I Demokratiska republiken Kongo har omkring 4 miljoner människor dött under de krig som rasat i landet sedan 1998. Fortfarande dör omkring 1 200 personer varje dag som en direkt eller indirekt följd av krigen i landet. Framtiden för FN:s fredsbevarande styrka – 16 000 personer i ett land stort som Västeuropa – är oviss.

I Etiopien hölls i maj 2005 allmänna val under övervakning av bland andra EU. Valets genomförande godkändes av de internationella övervakarna, men resultatet har inte respekterats av regeringen. I stället har stora delar av oppositionen, bland dem valets vinnare i fyramiljonersstaden Addis Abeba, fängslats. Att oppositionen fängslats och att domslut ännu inte föreligger är ett upprörande åsidosättande av de mänskliga rättigheterna.

Västsahara står sedan 30 år under marockansk ockupation. Flyktingskap, fängslanden och grova brott mot de mänskliga rättigheterna har rapporterats. FN har varit oförmöget att få parterna att inleda samtal. EU har också bidragit till en ökad acceptans av ockupationen genom att inkludera Västsaharas territorialvatten i fiskeavtalet med Marocko.

1969 annekterades Västra Papua av indonesisk militär. Liksom vid annekteringen av Östra Timor sju år senare skedde det utan att befolkningen fick säga sin mening. I Västra Papua har en inhemsk rörelse för territoriets självständighet utvecklats. Ursprungsbefolkningen kräver självbestämmande och närvaro av fredsbevarande FN-trupper. Trots att FN redan 1969 utlovade självbestämmande kvarstår det indonesiska förtrycket.

FN finns på plats i världens konflikthärdar även efter att media har åkt hem och strålkastarljuset släckts. FN:s insatser före, under och efter konflikter gör livet bättre för miljoner människor varje dag. I omkring 100 länder finns också FN-förbund som ger stöd till människor på gräsrotsnivå, bland annat genom samarbete med FN-förbund i andra länder. Svenska FN-förbundet har ett antal sådana samarbeten till förmån för bland annat demokrati, jämställdhet och kamp mot hiv/aids.

FN-förbundet har under våren haft besök av vår systerorganisation i Kongo och av företrädare för folket i Västsahara. De har pläderat för ökat svenskt och internationellt engagemang i dessa konflikter. Det är den svenska FN-rörelsens förhoppning att den svenska regeringen, som traditionellt har ställt upp för de fattiga och konfliktdrabbade, aktivt och tydligt vill uppmärksamma dessa och andra glömda konflikter – genom Förenta Nationerna.

Bilden: jag och Alexander Gabelic, Svenska FN-förbundets ordförande.