Skydd mot falska våldtäktsanklagelser då?
Justitieminister Beatrice Ask skriver idag i SvD att begreppet "samtycke vid sex" ska utredas. Hon problematiserar själv lite kring detta, om hur man i efterhand kan avgöra om samtycke funnits från båda parter när man haft sex. Två ensamma personer, kanske berusade, som haft sex. Den ena anklagar den andre i efterhand för våldtäkt. Hur bevisar man detta? Litar man bara till den ena partens berättelse?
Ask skriver "För mig är det viktigaste målet att skapa ett starkt och väl fungerande skydd mot sexuella kränkningar och övergrepp av olika slag.". Självfallet håller jag med om det - men är det inte minst lika viktigt att det finns ett starkt och väl fungerande skydd mot falska anklagelser om våldtäkt? Att falskeligen stämplas som våldtäktsman måste vara fruktansvärt. Det händer att personer i ångest över vad man gjort anklagar den andre för våldtäkt - för att på så sätt undslippa ansvar för den sexuella handlingen, som kanske också var otrohet mot en partner. Den anklagade måste då kunna lita på rättsväsendet, lika mycket som en person som faktiskt blivit våldtagen måste kunna lita på det.
En mycket känslig fråga, men det är av största vikt att rättsväsendet är opartiskt och inte per automatik tar ställning mot den som anklagas för våldtäkten. En falsk anklagelse om detta är också det ett mycket grovt övergrepp.
Ask skriver "För mig är det viktigaste målet att skapa ett starkt och väl fungerande skydd mot sexuella kränkningar och övergrepp av olika slag.". Självfallet håller jag med om det - men är det inte minst lika viktigt att det finns ett starkt och väl fungerande skydd mot falska anklagelser om våldtäkt? Att falskeligen stämplas som våldtäktsman måste vara fruktansvärt. Det händer att personer i ångest över vad man gjort anklagar den andre för våldtäkt - för att på så sätt undslippa ansvar för den sexuella handlingen, som kanske också var otrohet mot en partner. Den anklagade måste då kunna lita på rättsväsendet, lika mycket som en person som faktiskt blivit våldtagen måste kunna lita på det.
En mycket känslig fråga, men det är av största vikt att rättsväsendet är opartiskt och inte per automatik tar ställning mot den som anklagas för våldtäkten. En falsk anklagelse om detta är också det ett mycket grovt övergrepp.
Skriven av Niklas 11:05
2 Kommentarer:
De politiskt tillsatta nämdemännen kommer aldrig mer att kunna fria i våldtäktsmål. Då blir de utfrysta av de rabiata statsfeministerna i partiet. Som man ska man bevisa att man fått samtycke, hur det nu ska gå till. Ungefär som att man inför skattemyndigheten ska bevisa att man inte fått de där 20.000 kontant för att man hjälpte grannen att bygga om huset.
Skrivet av
Anonym 01 oktober, 2007 15:13
Problemet är inte att sexualbrottslagstiftningen inte fungerar.
Problemet är att något brister i kedjan från förundersökning,
åklagarens roll och rättegångens förfarande där det räcker att en
person har en förutbestämd åsikt för att alla fakta ska sättas ur
spel. Genom att skärpa lagstiftningen ökar man bara osäkerheten för om
gärningsmannen är skyldig eller inte. Man kan döma på svagare grunder
vilket i princip vore som att man ökar ett fotbollsmåls storlek från 7
meter till 14 meter, bara för att man ska kunna få in fler mål i
buren!
Idag händer det att oskyldiga döms endast på den oprövade tesen,
"Varför skulle hon ljuga om en sån sak?"
S.k indiciemål som sätter både förundersökning och motstridiga fakta
helt ur spel.
Syftet med utredningen är inte att öka rättsäkerheten eller
rättstryggheten utan att öka toleransen för felaktigheter!
Det gynnar varken de som har utsatts för det vidriga brottet våldtäkt eller de
som är oskyldigt anklagade av någon orsak.
En risk med att allt fler döms oskyldiga är istället att folk rycker på axlarna åt brottet. Något som troligen kan komma att hända då rättsväsendet suddar ut skillnaden mellan skyldig och icke skyldig!
Skrivet av
Unknown 22 september, 2008 23:16
Skicka en kommentar
<< Hem