I en debattartikel i Barometern idag (som tyvärr inte är utlagd på hemsidan än) framför Sverigedemokraterna sina protektionistiska och nationalistiska synpunkter inför valet till Europaparlamentet. Bland annat talas det om att EU skulle ”utplåna vår nationella särart”. Sverigedemokraterna vill därför att Sverige ska lämna EU.
Hur långt är Sverigedemokraterna beredda att gå för att skydda denna ”nationella särart”? Om vi lämnar EU, ska vi då bygga murar längs våra gränser för att skydda oss mot den farliga omvärlden? För drygt 1000 år sedan etablerade sig granen i Sverige, och har fullständigt förändrat det svenska landskapet och de svenska skogarna – en invandrad art som numera dominerar stora delar av vårt land. Vill Sverigedemokraterna avverka samtliga granar för att återställa det ”svenska kulturlandskap med rötter i bronsåldern” som de hyllar i sin artikel? För visst inser väl även Sverigedemokraterna att andra krafter än EU förändrat vårt landskap sedan bronsåldern?
Att begära utträde ur EU är att begära en splittring av ett fredligt Europa. Det är att förespråka ett Europa fyllt av protektionism, nationalism och spänningar. Vi bor på världshistoriens blodigaste kontinent, där vi under tusentals år ägnat oss åt att slå ihjäl varandra. Genom EU har vi äntligen nått en stabil och varaktig fred. Detta vill Sverigedemokraterna bryta sönder.
EU ska inte bestämma hur en svensk hage ska se ut. Det avgör vi bättre själva på lokal eller nationell nivå. Unionen måste bli bättre på de stora ödesfrågorna som fred, säkerhetspolitik, miljö och bekämpning av den organiserade brottsligheten, och lägga mindre tid på krokiga gurkor och svenska hagar. Men att med detta som argument kräva utträde, protektionism och splittring i Europa är inte bara skadligt, det är rent av korkat.
En röst på Centerpartiet, och ett kryss för mig, är en röst för ett effektivare EU som inte lägger sig i sådant som vi är bättre på att bestämma själva, men också ett EU som är starkare och mer enat i kampen för en grönare, öppnare och humanare värld.
Niklas Carlsson, Kalmar
Kandidat 17 för Centerpartiet i valet till Europaparlamentet
Etiketter: EU, historia, media, miljö, politik