Grattis

Grattis till min gammelmormor Hilda, som fyllde 101 igår!

 

Grattis till min far, som kom fyra i skytte-SM för poliser i helgen!

Att gå ur svenska kyrkan

Jag är medlem i Svenska Kyrkan, men det ska det bli ändring på. Tidigare har jag motiverat mitt medlemskap med att jag anser att kyrkan har ett kulturhistoriskt värde som är värt att stödja, men kyrkan är rika som troll så de behöver knappast mitt stöd för den saken.

Kyrkan är en hierarkisk institution, uppbyggd på föråldrade myter och föreställningar (liksom alla andra religioner). Dessutom är jag fullkomligt övertygad om att Jesus inte skulle vara särskilt förtjust i kyrkan och dess dogmer. Kristendomen är baserad mer på kyrkofäderna och kyrkomötet i Nicaea än på vad Jesus sade och gjorde.

På Humanisternas hemsida kan man läsa om hur man träder ur kyrkan.

Tankar om religion

Lite blandade tankar om religion;

Alla religioner är skapade av människor och därför ofullkomliga.

Alla stora religioner är geocentriska, de skapades i en tid när vi trodde jorden var alltings medelpunkt. Även då man idag erkänner att så inte är fallet utgår själva lärorna från att vi är alltings mittpunkt.

I första moseboken kan vi läsa att "Gud skapade människan till sin avbild", 1 Mos 1:27P. Icke! Människan har skapat Gud till sin avbild.

Religionen finns för att förklara döden och meningen med livet i relation till vår medvetenhet om döden. Till viss del finns den också för att ge människan en förklaring till fenomen i världen som hon inte finner några andra svar på. Detta håller vetenskapen på att råda bot på, i alla fall i viss utsträckning.

De mosaiska religionerna är naturfientliga, då de framhåller människan som något som står över resten, och ger henne rätt att bruka och missbruka omgivningen.

Vi måste hylla livet och vara ödmjuka inför vår roll i universum. Vi måste inse att vi är betydelselösa för helheten i universum, och instället ödmjukt finna ett egenvärde i det levande.

Vi måste skapa en ny filosofi att ersätta religionen med, en holistisk filosofi som bygger på en helhetssyn och en respekt för sammanhangen alla levande varelser och hela vår omgivning ingår i. Denna nya filosofi måste ha en inbygd moralisk kodex som blir lika naturlig som de religiösa moraliska värderingar vi har idag. Vi måste bygga in starka tabun som gör att man känner i märgen att det är fel att missbruka jordens resurser, på samma sätt som vi har tabun idag som är baserade på religiösa föreställningar. Det behövs ett paradigmskifte i grunden för moralen, vi måste spränga ramarna för vårt tänkande och gå nya vägar.

Livet och helheten måste respekteras för sitt egenvärde och de kunskaper vi har idag, vi kan inte basera våra värderingar på 3000 år gamla myter från ett nomadiserande folk i mellanöstern.

Vi behöver nya budord.

Mitt problem med buddismen

Buddismen är en på många sätt sympatisk religion. Fridsam, upplyst. Jag har läst mycket om den (och andra religioner), och finner den tilltalande på nästan alla plan. Utom ett mycket avgörande. Jag älskar livet. Buddismen ser livet som en plåga, ett straff och något som man strävar efter att slippa. Målet är nirvana, icke-tillvaron. Jag älskar livet, trots dess smärtor och orättvisor. Livet som företeelse är fantastiskt och därför är buddismen förkastlig.

Nästan alla stora religioner har sitt ursprung i axialåldern, millenniet innan vår tideräkning. Sedan dess har vi lärt oss mycket om universum och livet. Till exempel att jorden och människan inte är alltings mittpunkt, utan snarare en avkrok - ett litet gruskorn i utkanten av en galax (som i sin tur är en av miljarder galaxer). Vi behöver en ny tro som accepterar detta faktum, men som ändå hyllar livet och respekterar naturen.

I de tre mosaiska religionerna är en av grundbultarna att människan är guds avbild och står över allt annat levande. Det är en destruktiv och synnerligen otrevlig inställning full av hybris, som legitimerar vårt destruktiva sätt att behandla djur och natur. Det är en föreställning som frikopplar oss från omgivningen på ett helt felaktigt sätt.

Funderingar kring livet

Den första levande cellen dog aldrig.

Den första levande cellen dog aldrig. Den delade sig, delade sig, delade sig och utvecklades till allt levande på jorden. Den lever fortfarande, både du, jag, Nelson Mandela, myrorna och träden är den första cellen. Jag blir mer och mer fascinerad av tanken ju mer jag funderar kring det (jag har skrivit om detta tidigare också). Självklart har jag alltid logiskt vetat att "livet uppstod på jorden och har utvecklats till det och det, kreti och pleti", men jag har inte funderat djupare på det. Allt levande är samma liv, ett enda liv. En enda livsgnista som ständigt vandrar vidare genom högst tillfälliga livsformer. Genast blir det svårt att tala om ett jag, som en separat varelse.

Nästa steg är att inse att vi är universum. Vi är en del av universum, inte på något sätt skild från omgivningen. Genom oss är universum medvetet och kan granska sig självt. Det är minst lika riktigt att säga att vårt medvetande är universums som att säga att det är vårt eget. Vi känner oss oftast fristående från det vi betraktar, men det är en illusion på alla plan.

Våra kroppar är en tillfällig samling av atomer, atomer som tidigare varit delar av andra varelser, berg, hav och stjärnor och som kommer att vara delar av annat efter oss. Dessutom står vi i en ständig utväxling med vår omgivning, våra kroppar förändras konstant och byter materia med omgivningen. Det är egentligen oerhört svårt att säga var vi slutar och något annat tar vid.

Rumänien och Bulgarien in i EU

"Rumänien och Bulgarien och de 30 miljoner invånare som bor där är välkomna att gå med i EU vid årsskiftet. Det konstaterar EU-kommissionen som lämnade sin rekommendation om de båda ländernas medlemskap i dag." SVT Text

Välkomna! Det glädjer mig att fredsprojektet EU nu utvidgas. Men samtidigt kan jag inte låta bli att undra hur stort EU egentligen kan bli? Ska alla länder i Europa ingå så småningom (utom Ryssland förstås, de skulle aldrig gå med vare sig vi ville det eller inte)? Klarar vi det? Klarar vi till exempel att ta emot de kaukasiska staterna? Den som lever får se.

Vandring i två världar

Jag har spenderat de två senaste dagarna med att vandra mörbylångaleden på Öland. Med mig hade jag ett litet anteckningsblock och min digitalkamera. Jag skrev ner några funderingar under vandringen.


24/9, lunchtid. Vandrar i ett flertusenårigt odlingslandskap på Öland. Människor har trampat samma väg som jag i sekler. Ser tranornas streck söderut, så som de alltid ritats på himlen. Människan är trots allt en nykomling. Inser plötsligt hur löjeväckande det är att numrera tiden. 2006. Ett helt godtyckligt årtal utan relevans. Men detta sätt att kategorisera styr våra tankar, sätter ramar.







24/9 tidig eftermiddag. Ingen vet om demokrati på vårt vis är ett långsiktigt hållbart statsskick. Det har uppenbara nackdelar. Folk som inte är särskilt insatta väljer styret. De som vill styra måste locka med fagra löften för att vinna rösterna. Löftena är ofta inte sådana som ger långsiktigt hållbara lösningar, t.ex. för miljön. Fungerar lite som kvartalskapitalismen, där obekväma men långsiktigt kloka beslut kan vara svåra att fatta. Fördelarna med demokratin i vår tappning är dock också uppenbara.













24/9 16.25. Rast i Penåsa ödeby, mitt på alvaret. Husgrunderna är överväxta och kvigorna betar över dem. Det är fantastiskt vackert och harmoniskt här, men också lite sorgligt. En skarp påminnelse om vår förgänglighet. Här har människor levt sina liv, slitit och svettats. Nu är nästan allt borta. En kviga tittar misstänksamt på mig. Hon har ingen aning om att hon står inne i vad som en gång var någons hus. Hon fnyser till och fortsätter beta på högen av den rasade murstocken. Solen skiner.

24/9 20.00. Kolsvart och dimmigt på alvaret. När jag sitter här i skenet från lägerelden förstår jag till fullo hur viktig elden var för våra förfäder. Värme, ljus, trygghet och håller fukten borta.

21.00 Vilken stjärnhimmel! Inga moln och inga elektriska ljus så långt ögat kan se - allstå inga ljusföroreningar som släcker himlen. Bara stjärnorna och lägerelden. Himmelsk eld och jordisk eld. Båda gör gott i människans hjärta.

25/9 07.45. En riktigt kall och fuktig natt. Har fått kliva upp en gång i timmen för att lägga mer ved på elden. Den är i sanning livgivande. Dimman ligger fortfarande tät över alvaret, spindelnäten hänger regntunga i buskarna. Solen kämpar tappert för att torka landskapet, men bryter än så länge knappt igenom. Värmer tevatten på glödbädden.

25/9 10.45 Segerstad. Följer den gamla järnvägsbanken kilometer efter kilometer. Tankarna om förgängligheten trycker åter på, pockar på uppmärksamhet. Järnvägen är uppbruten för länge sedan, men här och var ligger en halvt murken sliper kvar. Och i Segerstad står stationshuset kvar som en påminnelse om när världen och industrialismen kom till Öland. Utan järnvägen är framsidan på stationen riktad mot alvarets tomma vidder. Jag föreställer mig människorna som stod här och väntade på tåget. Vad tänkte de? Vad skulle de säga om att järnvägsvallen numera är tom och betas av får och nötkreatur? Vilka av våra egna "framsteg" kommer vara ruiner om hundra år? Jag tar ett fotografi av denna industrialismens utpost, och vandrar sedan vidare. Ottenby är målet och vandringens slut.

SVT Text

"Antalet kvinnor i den nya riksdagen ökar från 158 till 164. Det visar siffror som SVT tagit fram. Bäst är
vänsterpartiet, vars andel kvinnor nu är hela 64 proc, en ökning från 59 proc från 2002."

Det är bra att antalet kvinnor i riksdagen ökar. Dock vet jag inte om det är rätt att använda superlativet "bäst" om att vänstern har 64% kvinnor. Är det positivt att kvinnor är överrepresenterade i ett parti? Borde det inte vara "bäst" när det är 50/50?

Största partierna utanför riksdagen

Här är de fem största partierna utanför riksdagen. Som bekant vid det här laget har Sverigedemokraterna ökat kraftigt och ligger nu bara drygt en procent under riksdagsspärren.

För övrigt kan vi konstatera att F! har misslyckats kapitalt, liksom junilistan. Intressant att notera är att Piratpartiet är tredje största parti utanför riksdagen, och vinner bland annat över SPI, junilistan och nationaldemokraterna.

Sverigedemokraterna 2,93%
Feministiskt initiativ 0,68%
Piratpartiet 0,63%
SPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti 0,52%
Junilistan 0,47%

Bookaholic

"My name is Niklas, and I am a bookaholic". Jag är nog missbrukare av böcker. Jag älskar böcker och kan inte få nog av dem. Jag har tre sprängfyllda billybokhyllor, inklusive en extra påbyggd hylla uppepå. Dessutom har jag ett gäng fulla banankartonger i källaren. Nu har jag börjat fylla mina garderober också! Jag har fått packa ihop kläderna så de tar så lite plats som möjligt, och har börjat fylla alla skrymslen med böcker. Ayn Rand och Harry Martinsson trängs med underkläder och byxor. Jag behöver fler bokhyllor! Men jag har ingen plats för dem, lägenheten är nästan full. Vad göra? Jag kan inte sälja böcker heller, de är som gamla vänner som jag tycker om att umgås med. Över 1000 stycken har jag.

 

Ett äkta i-världsproblem... för många böcker.

Hur tänkte du då?

"En beväpnad man kom in på Handelsbankens kontor i Hultsfred på tisdagsförmiddagen och krävde 100 kronor. Personalen larmade polisen och mannen satte sig under tiden på en bänk, där han lade ifrån sig pistolen, uppger SR Kalmar. Personalen chockades." SR Kalmar

DN - Nyheter - Undantagstillstånd i Bangkok

DN - Nyheter - Undantagstillstånd i Bangkok: "Thailands premiärminister Thaksin Shinawatra utlyste på tisdagskvällen undantagstillstånd i huvudstaden Bangkok. Kort dessförinnan hade stridsvagnar omringat regeringsbyggnaden.

Ett tiotal stridsvagnar blockerar vägarna i regeringskvarteren, berättar vittnen för Reuters. Thailändska arméns tv-kanal visar bilder på kungafamiljen ackompanjerade av musik, något som tidigare förknippats med militärkupper.

- Militären har vid tidigare tillfällen sagt att den främst är lojal med kungen och inte regeringen, sade en BBC-reporter på plats i Bangkok i direktsändning.

Enligt Reuters har thailändsk tv uppgett att den thailändska militären och höga polischefer upprättat en kommitté för politiska reformer. Huruvida denna kommitté är för eller mot den sittande regeringen framgick dock inte.

Militären och polisen uppgav också att de har kontroll över situationen i Bangkok och uppmanade till lugn.
-------------

Det här är oroväckande, någon militärkupp vill vi inte se i Thailand.

SEGER!

YES! Där satt den! Alliansen tog hem segern efter en rysare där sossarna hämtade tillbaka några mandat mitt under kvällen. Men vi står som tydliga vinnare. Det är härligt att konstatera att Sveriges folk har valt att gå en annan väg, att välja bort socialdemokraternas destruktiva politik. Grattis till hela alliansen, och grattis till Sverige!

Det blev en riktig festkväll som jag kommer minnas länge. Stämningen var på topp på Centerpartiets valvaka på hotel Anglais. Innan första vallokalsundersökningarna kom in var det dock väldigt nervös, om än hoppfullt. Ett riktigt segervrål utbröt när siffrorna rullade in, och kvällen fullkomnades när Göran Persson meddelade sin avgång! Det var en stund av ren glädje!

Vid midnatt badades det i fontänen vid Sergelstorg! Efter det bar det av till Nalen och moderaternas valvaka, där alliansen samlades för att fira natten och segern tillsammans. Ett öronbedövande jubel mötte partiledarna när de äntrade scenen! Festen fortsatte in på småtimmarna, och för min del avslutades den med en mindre efterfest på MUFs kansli i gamla stan. Vår CUF-ordförande Fredrick Federley ledde partyt, och bjöd mig senare på taxi till vandrarhemmet på fridhemsplan framåt femsnåret imorse. Tack för det Fredrick, och grattis till platsen i riksdagen!

Nu sitter jag på tåget till Kalmar, med lätt huvudvärk och slitna stämband, och funderar över hur de närmaste fyra åren ser ut. Svenska folket har gett sig själva en god chans att återta ledningen i den internationella konkurrensen. Vi har sett att perssons väg inte var den rätta, och provar därför en annan. Men det viktigaste med att vinna det här valet är att vinna nästa val. Det tar mer än fyra år att förändra strukturerna i statsapparaten, de har byggts för att utföra sossarnas politik, och det tar lite tid att vända skutan. En bra början är att riva upp AMS.

Dan före dan

Idag stod jag på stan, delade ut information och pratade med folk. Det var mycket trevligt och väldigt få negativa kommentarer - det känns att vi har medvind! Efter detta gick jag och Erica till stadshuset och förtidsröstade. Imorgon bitti ska jag till vallokalen med valsedlar innan lokalen öppnar, och sedan bär det av till Stockholm och partiets valvaka! Det ser jag fram emot, det kommer bli en riktigt minnesvärd kväll när beskedet kommer om att alliansen vunnit! Det blir spännande och tight, men jag är övertygad om att vi tar hem segern.

slutdebatten i SVT

Inte helt oväntat tog alliansen hem slutdebatten. De är ett mycket tydligt regeringsalternativ, och är samstämmiga i det mesta till skillnad från vänsterkartellen. Maud var mycket, mycket bra - hon lyfte relevanta frågor och höll ett utmärkt slutanförande. Peter Eriksson var sämst på att framföra sitt slutanförande, han läste i princip innantill och tittade inte i kameran. Alla i alliansen var bra, Leijonborg var den enda som stakade sig några gånger.

 

Det känns verkligen att vi har medvind nu! Vi tar hem det här på Söndag!!

re:agera

Igår kväll skjutsade jag Anders Åkesson till SVT i Växjö, där bland andra han och Eskil Erlandsson deltog i den lokala slutdebatten i programmet re:agera. Programupplägget i sig var väl inte särskilt bra, och det var alldeles för många deltagare (21 politiker på en timme, plus olika inslag). I snitt fick varje deltagare prata mellan 45-60 sekunder.

Däremot var det väldigt roligt att sitta med bakom kamerorna och titta hur det hela fungerade. Jag språkade lite med kameramannen Mohammed, som berättade lite om sitt arbete. Det var också intressant att se hur lite programledarna har att säga till om, de bara springer runt och gör som personalen säger åt dem.

Idag har jag och Per Gransten (CUF-ombudsman) stått vid högskolan och delat ut information och pratat med studenterna. Det var mycket trevligt och bra respons. Sossarna dök upp en stund, men de fick inte lika bra respons. De packade ihop och åkte iväg efter en stund.

Min mamma, som är sjukpensionär, ringde och var orolig då någon sagt till henne att hon skulle få 800 kr mindre i månaden om alliansen vann. Detta är inte sant, vi har i alliansen tillsammans lovat att inte röra förtidspensionärernas ersättning. Däremot ska vi underlätta för dem att komma tillbaka ut på arbetsmarknaden i den mån de själva klarar av det. Min mor blev lättad av detta, och kommer därför rösta på Centerpartiet precis som hon tänkt. Det är synd att folk blir lurade av vänsterns propaganda på det här sättet. Nu var det ju bara tur att hon hade mig att fråga om hur det egentligen låg till.

Ikväll ser jag fram emot slutdebatten i tv klockan 20. Go Maud!!

Sifo: Centern tredje största parti!

Yes! Enligt senaste Sifo är Centerpartiet tredje största parti med 7,5% av rösterna. Nu gäller det att hålla ända in i kaklet!

Perssons penningar

Uppdrag granskning på SVT ikväll fokuserade på Göran Persson och klassklyftorna. Det mest häpnadsväckande med Göran Persson är nog hans hantering av sanningen. Statistiken visar att klassklyftorna ökat under hans tid vid makten. Detta avfärdas av Persson med orden "det är inte min bild av saken", och därmed har han viftat bort kritiken. Är det så en statsminister ska handskas med sanningen om orättvisorna?

Mycket handlade också om Perssons herrgård. Självklart är det oerhört bestickande att arbetarrörelsens främste företrädare bor som en herreman på 1800-talet, precis de personer som Socialdemokratin föddes för att bekämpa. "När fan blir gammal blir han religiös" heter det. Kanske är det detsamma med socialdemokratin - när de väl etablerat sig som makteliten i landet börjar de också leva som den tidigare makteliten.

Nej, det är sannerligen dags att byta statsminister.

Globalsoppan

Ikväll har jag deltagit i en mycket intressant "diskussionsklubb" för första gången, som kallas globalsoppan. Det är 7-8 personer som träffas en eller ett par gånger i månaden för att äta soppa och diskutera allt möjligt, från böcker till global politik. Deltagarna är en mycket intressant blandning människor med många olika erfarenheter och perspektiv. Alla utom jag och Evelina Sköld är i medelåldern och uppåt, vilket gör det hela än mer intressant. Det är allt för sällan vi möts över generationsgränserna för att umgås och prata.

Åsikterna kan ibland vara något ensidiga, då alla utom jag (och eventuellt Evelina) är ganska tydligt till vänster på den politiska skalan. Därför tror jag det är bra för diskussionerna att jag kommer med med en annan synvinkel på saker och ting.

Idag var vi i en mycket trevlig lägenhet i gamla stan, en lägenhet som förde tankarna till ett lantligt Frankrike. Vi åt faktiskt inte soppa den här gången, utan det blev kokta kronärtskockor och ungsrostade rotfrukter med lite olika såser och hemmagjort rött vin. Till detta serverades alltså intressanta och stimulerande diskussioner. Vi höll på i cirka tre timmar. Härligt!

Vi pratade bland annat om skolan, världshandeln, mobilstrålningen, hushållsnära tjänster och Kinaetableringen i Kalmar. Kul! Jag ser fram emot nästa träff 25 september, och då hoppas jag att vi kan diskutera den nya borgerliga regeringen.

En vecka kvar!

Om en vecka har vi ny regering!

 

Nu är det slutspurt, det gäller att ligga i stenhårt dessa dagar. Jag växlar mellan mitt arbete som pressansvarig för toppkandidaterna och min egen personvalskampanj. Idag har jag kombinerat dem genom att dela ut Centerns i Kalmar tidning tillsammans med min egen folder. Det gäller att jobba ända in i kaklet, vi måste göra allt vi kan för att få till ett maktskifte! Vi kan inte låta sossarna fortsätta ytterligare fyra år. För allas vår skull.

Drömmar

När jag var 8-10 år drömde jag om att en gång bli så rik att jag skulle kunna köpa en ost och kunna ta en stor tugga av den.

 

Den verkligheten, där en stor tugga ost är en avlägsen dröm om rikedom, känner inte många politiker i Sverige idag. Jag har levt det livet, och jag vet att många gör det även idag. Ibland när jag pratar om detta får jag reaktionen att jag borde vara Socialdemokrat, eftersom "de tar hand om de som har det fattigt". Men det var i Socialdemokraternas Sverige jag växte upp och upplevde detta. Deras fina retorik om "att alla ska med" är ett skämt. Det är dags för maktskifte, jag vill ha en regering som inte kedjar fast människor i det utanförskap och bidragsberoende som jag själv växt upp i.

 

Storköp av böcker

Idag fick jag ett stort paket från Adlibris. 13 pocketböcker råkade det bli, när jag skulle beställa två böcker förra veckan. Många av dem är böcker jag velat ha länge, men inte köpt tidigare. Här kommer en lista och korta kommentarer;

 

Ayn Rand; "The Fountainhead" och "Och världen skälvde" - två (gigantiska) romaner som innehåller tankar som fått filosofer och ekonomer att häpna i 60 år. Har påverkat liberaler starkt ända sedan dess.

 

Conn Iggulden; "Kejsaren - kungars död" och "Kejsaren - Svärdens fält". Två romaner i kejsarserien om Caesar. Inte särskilt djuplodande, men lättsam läsning i hängmattan.

 

Joseph Conrad; "Mörkrets hjärta". Klassisk bok från 1902 som skildrar den belgiska hänsynslösa exploateringen av Kongo. Ska vara mycket suggestiv och har påverkat många författare under 1900-talet.

 

Steven Saylor; "Romarblod". En deckare som utspelar sig i antikens Rom. Mer hängmatteläsning.

 

Karen Armstrong; "Myternas historia". En bok om myternas betydelse för människan, från stenåldern till idag. Armstrong är en mycket kompetent författare som bland annat skrivit "historien om Gud" och "Muhammed - en biografi". Båda dessa böcker är mycket givande, så jag anar att även denna är bra.

 

Rolf Edberg; "av samma stoff som stjärnor". En bok med urval ur Edbergs skrifter. En miljökämpe som skriver extremt vackert och ödmjukt om människans härjningar i världen och vår plats i helheten. Han är en av mina absoluta favoritförfattare. Tidigare Edberg har varit ambassadör och riksdagsman, och var redan på 60-talet en miljökämpe.

 

Owe Wikström; "långsamhetens lov" och "ikonen i fickan". Två böcker om vikten av att ta det lungt och inte stressa igenom livet.

 

Harry Martinsson; "aniara" och "vägen till klockrike". Martinsson är en annan favoritförfattare, framförallt har jag fastnat för "kap farväl", men är även mycket fascinerad av Aniara, som jag nu äntligen också äger.

 

Sven Lindqvist; "ökendykarna" är en skildring av en resa genom saharaöknen, en bok om uppbrott och förvandling, om att uppfylla sina drömmar. Samtidigt en skildring i korta stycken av öknens alla skiftningar.

 

Häromdagen köpte jag även "liv och död i antikens rom" på ett antikvariat här i stan. Oerhört fascinerande att läsa om vardagslivet för romarna, inte bara den rika överklassen. Det står om matvanor för de fattiga, hur man såg på sex och preventivmedel, hur man botade sjukdomar och hur man såg på döden. Mycket intressant.

 

Så nu har jag lite att läsa i höst! :-)

 

 

 

En kväll om företagande

Ikväll var jag på ett mycket intressant seminarium om företagande och integration som Centerpartiet i Kalmar ordnade. Två kvinnor med invandrarbakgrund som idag är egna företagare berättade, och detta kompletterades av att Almi och regionförbundet berättade hur de kan hjälpa till. Mycket trevligt mingel som ledde till nya kontakter, samt god brasiliansk mat till gjorde kvällen komplett.

När man går på a-kassa borde det för övrigt vara möjligt att starta upp ett företag även om det inte är på heltid, utan som en hobbyverksamhet vid sidan av. Så länge det är i så liten skala att det inte hindrar en att ta ett heltidsjobb borde det inte spela någon roll. A-kassan ska ju täcka upp för det där heltidsjobbet man inte har, och vad man gör vid sidan av på fritiden borde inte spela någon roll vare sig man jobbar eller är arbetslös. Det viktigaste är ju att man står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker jobb. Om man är duktig och sköter sitt jobbsökande tycker jag att man borde få starta och driva en liten verksamhet vid sidan av.

Greppat Vanja Lundby-Wedin

Idag skrev jag en insändare där jag nämnde ett uttalande av LO-basen Vanja Lundby-Wedin. Jag googlade henne och upptäckte till min förvåning att min blogg ligger tvåa på google när man söker på "Vanja Lundby-Wedin" endast slagen av sifo. Söker man på "vanja lundby" ligger jag överst. Roligt och oväntat! Förhoppningsvis kan jag hjälpa till att berätta om hennes vansinniga tanke om att Sverige inte behöver fler företag. Läs här: http://www.niklascarlsson.se/2006/08/vanja-lundby-wedin.html

Meningsfullt?

Ibland funderar jag på om det är meningsfullt att syssla med vardagspolitik. Fastighetsskatten, taket i a-kassan, språktest för invandrare. Viktigt? Ja, på ett sätt. Men i ett annat perspektiv kan jag bli skitförbannad på att valrörelsen handlar om saker som detta, när det finns människor som kan utplåna livet på jorden med några knapptryckningar. Där har vi ett problem som får fastighetsskatten att kännas totalt oviktig. Varför finns inte detta med i den politiska debatten? Är det ett för stort problem? Är det för långt borta, trots att det kan drabba oss så hårt?

Det finns en teori om varför vi inte har fått kontakt med någon utomjordisk civilisation. Den går ut på att när en civilisation nått en så hög teknisk nivå att kommunikation med dem skulle vara möjlig (radio) så dröjer det inte länge innan de har utplånat sig själva med massförstörelsevapen, som också ligger på ungefär samma tekniska nivå. Vare sig det ligger något i detta eller inte så är det en fruktansvärt skrämmande tanke.

Vi har haft kärnvapen i 60 år, och under denna tid har det redan skett flera misstag som kunnat leda till total utplåning. Hur ska vi kunna leva med dessa vapen i all framtid utan att någon tillslut gör ett misstag som leder till totalt kärnvapenkrig?

Det är inte sannolikt att vi skulle lyckas avskaffa alla kärnvapen på jorden, vi människor är alldeles för misstrogna mot våra motståndare. Så länge man kan misstänka att fienden har kärnvapenkapacitet avskaffar man inte sina egna. Med andra ord lär vi ha kärnvapnen kvar ända tills den olyckliga dag då någon trycker på knappen och denna vilande monstruösa kraft släpps lös över oss alla. Troligen är den dagen inte särskilt långt borta.

Kanske skrev vi på vår dödsdom för 61 år sedan, och det är omöjligt att stoppa det. Kanske sitter vi i dödscellen och väntar på avrättningen, lyckligt ovetande och sysselsatta med våra vardagliga bekymmer om fastighetsskatt och a-kassetak.

Vansinne, det är vad det är.

Alliansturné i Kalmar län

Idag har jag deltagit i en liten turné runt Kalmar län med de fyra ettorna på allianspartiernas riksdagslistor i länet, Sverker Thorén (fp), Chatrine Pålsson (kd), Anders Åkesson (c) och Jan R Andersson (m). Vi åkte Oskarshamn-Västervik-Hultsfred-Kalmar. Det var faktiskt både trevligt och roligt, det är ett bra gäng.

Det är också en "historisk" händelse, det har aldrig skett tidigare att alla partiernas ettor gör något tillsammans på detta sätt. Men det gick alldeles utmärkt och vi var tämligen eniga i allt vi sade och gjorde.

Det blev bra mediatäckning med reportrar på alla orter, och vi han även med att prata en hel del med folk på gatan. I Kalmar råkade jag i samtal med en skåning som började med "jag är inte rasist, men...". En timme stod jag och pratade med honom, vi hade olika åsikter om en hel del. Men det är det fantastiska med demokrati, alla får ha sina åsikter och även ventilera dem.

Osynliga partiet ställde upp sig mittemot oss i Kalmar med en stor banderoll med ett angrepp på moderaterna. Angreppet var en typisk plattityd (moderaterna vill ge mer pengar till de rika). Medelåldern bland dessa aktivister var kanske 16-17 år, och ingen av dem verkade särskilt insatt i vad de ville förmedla. Nåväl, även de har rätt att säga vad de tycker. Jag tycker för övrigt att det var roligt att de var där, det livade upp det hela lite.